Således efterlyser jag en gnutta julstämning. Det behövs inte mycket. Bara ett uns, så att jag kommer ihåg att ta fram adventsstjärnorna och adventsljusstakarna till på söndag. Det kan ju hända att det blir jul i år också.
torsdag 24 november 2011
Efterlysning
Det är första advent på söndag. Människor pratar om julpyntande, julpyssel, julklappsköp och julbak. Jag har inte julstämning för fem öre. Man skulle kunna tro att det har att göra med bristen på snö. Så är inte fallet. Dels har jag inte tid, vare sig med något av de ovan uppräknade julrelaterade aktiviteterna eller med att falla in i den lugna lunk av långsamhet som adventstiden förväntas medföra.
Således efterlyser jag en gnutta julstämning. Det behövs inte mycket. Bara ett uns, så att jag kommer ihåg att ta fram adventsstjärnorna och adventsljusstakarna till på söndag. Det kan ju hända att det blir jul i år också.
Således efterlyser jag en gnutta julstämning. Det behövs inte mycket. Bara ett uns, så att jag kommer ihåg att ta fram adventsstjärnorna och adventsljusstakarna till på söndag. Det kan ju hända att det blir jul i år också.
onsdag 23 november 2011
United we stand
När jag var liten lärde jag mig av att läsa serietidningen Bamse, att om många går ihop så blir man tillsammans starka nog att göra skillnad.
Utan dunderhonung.
Utan dunderhonung.
tisdag 22 november 2011
Ett uttalande
Det har väl inte undgått någon att det ska fattas beslut rörande vår skolas vara eller inte vara på kommunfullmäktiges sammanträde på måndag? Många turer, många uttalanden, många åsikter.
Den sista turen föranledde att jag valde att uttala mig personligen i ett brev till ledamöterna i fullmäktige.
Personligen, det vill säga ej i någon av mina offentliga roller.
Det här skrev jag alltså tidigare ikväll, på förekommen anledning. Anledningen är dock ej min att berätta om, då den rör andra människor än mig.
Men, så här löd mina ord:
Godkväll,
Det har kommit till den punkten nu, att jag väljer att uttala mig som privatperson.
Det som jag skriver nu kommer jag även att lägga ut offentligt.
(Den meningen var ren information, inget annat.)
Jag vet att mitt namn figurerar på flera ställen. Jag har många roller.
Vad som följer nedan är dock enbart mina ord och inget som ska lastas någon annan.
Vill ni lägga min partitillhörighet i den, varsågoda. Men, mina åsikter är färgade av min livserfarenhet och inte av partiprogram.
Jag väljer att tillhöra S av födsel och ohejdad vana, av respekt för min historia samt för att där fanns en gång i tiden en agitator av rang med ytterst kloka åsikter.
Kalla mig naiv, men jag har ett hopp om att det ska dyka upp flera sådana.
Jag anser att det är ledsamt att betrakta nedanstående meddelande och att det är sorgligt att Patrik och Kerstin upplever det som de beskriver.
Jag anser även att det är varje enskild ledamots ansvar, att beakta alla fakta, i alla frågor de är satta att besluta om, så även denna.
Jag anser också att alla människor har ett samhällsansvar som innebär att ha en åsikt, att göra den hörd och att våga stå för den även om det innebär att man står ensam.
Det är tragiskt att se att de kommundelar som bär min historia, slits sönder av något som förmodligen bottnar i delarnas egen historia. Det är min förhoppning, att det kommer att komma en tid när dessa kommundelar ser varandras fördelar och väljer att samarbeta, i allt.
Jag är övertygad om att vi alla har de bästa intentioner med våra val, våra uttalanden och våra handlingar. Vi vill kommunens bästa, vårt bästa. Att vi betraktar kommunen från olika vinklar, är en självklarhet som såväl har med individualitet som med geografi att göra. Därför är det lika självklart att vi ibland är oense om exakt vad som är det bästa. Dock, är det av yttersta vikt att vi kommer ihåg och respekterar att vi alla gör så gott vi kan efter bästa förmåga. Som sagt, kalla mig naiv om ni så vill, men detta är min övertygelse och den kan ingen ta ifrån mig.
Vi lever i en demokrati. Det får till följd att det som majoriteten väljer, kommer att ske.
Som vi alla vet fungerar världen så, att det är inte givet att en åsikt är rätt, bara för att större delen av människorna råkar dela den.
Därför är det en fördel att ha faktaunderlag som ger en överblick över helheten, när man ska fatta beslut i frågor som rör andra människor.
Det är inget man kan göra lättvindigt och ingenting man bör göra som om det inte gällde en själv.
För allt som rör våra medmänniskor, rör även oss själva på individnivå.
Ingen människa är en ö, som det står skrivet.
Så, när vi fattar beslut som påverkar andra människor, oavsett om det är inom politiken, i arbetslivet eller i våra respektive privatliv, måste vi även ta med hjärtat.
Naturligtvis är det fakta som ska ligga till grund för de val vi bestämmer oss för att göra. Men, vi bör beakta dessa fakta med såväl hjärna som hjärta.
För om vi låter bli det, om vi lägger empati, förståelse och medmänsklighet åt sidan, då anser jag att vi har förverkat vår rätt till att fatta ens de simplaste av beslut.
Med det sagt, tackar jag för att ni tagit er tid att läsa och önskar er alla en fortsatt trevlig vecka.
Vänliga hälsningar,
Katarina Henriksson.
Den sista turen föranledde att jag valde att uttala mig personligen i ett brev till ledamöterna i fullmäktige.
Personligen, det vill säga ej i någon av mina offentliga roller.
Det här skrev jag alltså tidigare ikväll, på förekommen anledning. Anledningen är dock ej min att berätta om, då den rör andra människor än mig.
Men, så här löd mina ord:
Godkväll,
Det har kommit till den punkten nu, att jag väljer att uttala mig som privatperson.
Det som jag skriver nu kommer jag även att lägga ut offentligt.
(Den meningen var ren information, inget annat.)
Jag vet att mitt namn figurerar på flera ställen. Jag har många roller.
Vad som följer nedan är dock enbart mina ord och inget som ska lastas någon annan.
Vill ni lägga min partitillhörighet i den, varsågoda. Men, mina åsikter är färgade av min livserfarenhet och inte av partiprogram.
Jag väljer att tillhöra S av födsel och ohejdad vana, av respekt för min historia samt för att där fanns en gång i tiden en agitator av rang med ytterst kloka åsikter.
Kalla mig naiv, men jag har ett hopp om att det ska dyka upp flera sådana.
Jag anser att det är ledsamt att betrakta nedanstående meddelande och att det är sorgligt att Patrik och Kerstin upplever det som de beskriver.
Jag anser även att det är varje enskild ledamots ansvar, att beakta alla fakta, i alla frågor de är satta att besluta om, så även denna.
Jag anser också att alla människor har ett samhällsansvar som innebär att ha en åsikt, att göra den hörd och att våga stå för den även om det innebär att man står ensam.
Det är tragiskt att se att de kommundelar som bär min historia, slits sönder av något som förmodligen bottnar i delarnas egen historia. Det är min förhoppning, att det kommer att komma en tid när dessa kommundelar ser varandras fördelar och väljer att samarbeta, i allt.
Jag är övertygad om att vi alla har de bästa intentioner med våra val, våra uttalanden och våra handlingar. Vi vill kommunens bästa, vårt bästa. Att vi betraktar kommunen från olika vinklar, är en självklarhet som såväl har med individualitet som med geografi att göra. Därför är det lika självklart att vi ibland är oense om exakt vad som är det bästa. Dock, är det av yttersta vikt att vi kommer ihåg och respekterar att vi alla gör så gott vi kan efter bästa förmåga. Som sagt, kalla mig naiv om ni så vill, men detta är min övertygelse och den kan ingen ta ifrån mig.
Vi lever i en demokrati. Det får till följd att det som majoriteten väljer, kommer att ske.
Som vi alla vet fungerar världen så, att det är inte givet att en åsikt är rätt, bara för att större delen av människorna råkar dela den.
Därför är det en fördel att ha faktaunderlag som ger en överblick över helheten, när man ska fatta beslut i frågor som rör andra människor.
Det är inget man kan göra lättvindigt och ingenting man bör göra som om det inte gällde en själv.
För allt som rör våra medmänniskor, rör även oss själva på individnivå.
Ingen människa är en ö, som det står skrivet.
Så, när vi fattar beslut som påverkar andra människor, oavsett om det är inom politiken, i arbetslivet eller i våra respektive privatliv, måste vi även ta med hjärtat.
Naturligtvis är det fakta som ska ligga till grund för de val vi bestämmer oss för att göra. Men, vi bör beakta dessa fakta med såväl hjärna som hjärta.
För om vi låter bli det, om vi lägger empati, förståelse och medmänsklighet åt sidan, då anser jag att vi har förverkat vår rätt till att fatta ens de simplaste av beslut.
Med det sagt, tackar jag för att ni tagit er tid att läsa och önskar er alla en fortsatt trevlig vecka.
Vänliga hälsningar,
Katarina Henriksson.
Ett klipp
Eftersom jag uppenbarligen var i stort behov av uppmuntran i söndagskväll, beslöt jag mig för att köra till Umeå igår eftermiddag och låta någon på SAX göra ett klipp. Resultatet finns att beskåda nedan. (Färgen har varit i ett par veckor.)
Det, plus trevligt sällskap, lite shopping (tre nagellack, tio julkort samt en LEGO julkalender), ett besök på Hemmakväll och en visit hos dotra och hennes pojkvän, gjorde att humörhöjningen var ett faktum. Detta trots dimma och halt väglag på vägen hem.
Dessutom hittade jag min parfym. Haken är bara att den inte befinner sig hos mig. Än.
Det, plus trevligt sällskap, lite shopping (tre nagellack, tio julkort samt en LEGO julkalender), ett besök på Hemmakväll och en visit hos dotra och hennes pojkvän, gjorde att humörhöjningen var ett faktum. Detta trots dimma och halt väglag på vägen hem.
Dessutom hittade jag min parfym. Haken är bara att den inte befinner sig hos mig. Än.
söndag 20 november 2011
Still borderline - just hiding it well..
Nästan i mål. Får inte falla nu.
Försöker ignorera smärtan.
Glömma orden och bristen på.
Tänker ner pulsen. Andas.
Fokusera på annat. Låtsas vara okej.
Har lång träning i att stänga av, mig.
Vill verkligen inte dit igen.
Ständigt balanserande på gränslinan.
Försöker jag hålla mig upprätt.
Vill verkligen inte falla, nu.
Försöker ignorera smärtan.
Glömma orden och bristen på.
Tänker ner pulsen. Andas.
Fokusera på annat. Låtsas vara okej.
Har lång träning i att stänga av, mig.
Vill verkligen inte dit igen.
Ständigt balanserande på gränslinan.
Försöker jag hålla mig upprätt.
Vill verkligen inte falla, nu.
Need to focus
Det är meningen att jag ska ägna mig åt att komplettera min uppsats nu. Verkar det som att jag gör det? Av någon mystisk anledning har mitt fokus den senaste timmen svävat mellan musik, mail och massa annat som inte har det minsta med fenomenografi att göra. Slänger på Chris Medina och blir melankolisk, för det hjälper ju! (Ironi!)
What are words if you really don't mean them when you say them?
What are words if you really don't mean them when you say them?
lördag 19 november 2011
Whatever happens...
Man behöver verkligen inte analysera allt. Vissa saker går inte ens att analysera. Ibland är det bäst, enklast också för den delen, att bara låta livet liksom hända. Whatever happens...happens.
Ps. Min laptop lever igen. Ds.
Ps. Min laptop lever igen. Ds.
fredag 18 november 2011
Vardagslycka
Gissa vad som står i en kartong utanför min ytterdörr och väntar på att jag ska komma hem och bära in den? Jo, gissa nu! Något som jag har varit i behov av ett längre tag och som jag, redan innan det akuta behovet kom i början av september, funderade på att inhandla.
Exakt!
En dammsugare.
Dammråttorna må ha vunnit slaget mot mig och sopborsten. Men, nu startar jag det tunga artelleriet och har alla planer på att vinna kriget. Det känns lite symboliskt, om ni förstår hur jag menar. Om ni inte förstår, tänk efter en gång till. Repetera.
Yippiekayey!
Exakt!
En dammsugare.
Dammråttorna må ha vunnit slaget mot mig och sopborsten. Men, nu startar jag det tunga artelleriet och har alla planer på att vinna kriget. Det känns lite symboliskt, om ni förstår hur jag menar. Om ni inte förstår, tänk efter en gång till. Repetera.
Yippiekayey!
Tekniktrassel
Min laptop är på data-akuten. Den ville inte ladda i sig ström, så när jag kommit hem igår (ja, inte riktigt på en gång) körde jag iväg den på reparation. Jag är så tacksam över att jag har vänner som vill hjälpa mig med både det ena och det andra. Ni betyder mycket!
Summa summarum körde jag 42 mil igår: Härnösand - Birsta - Fredrika - Åsele - Fredrika. Om någon har lust att bokföra mina mil bakom ratten.
När jag inte har tillgång till min kära bärbara dator, inser jag hur beroende jag är av den. Bortsett från den lilla detaljen att jag har en uppsats att komplettera innan nästa fredag, så kan det ju vara trevligt att hålla sig lite a jour med omvärlden. Banken är också en bra sida att kunna besöka. Där löste jag dock problemet genom att ladda ner en applikation till mobilen. Fiffigt värre!
Just nu sitter jag på jobbet och skriver. Dock ej under arbetstid. Även här är tekniken emot mig just nu. jag kommer inte åt min användare i nätverket, så jag måste låna en kollegas användare för att kunna logga in i systemet och använda datorerna. Men, det funkar ju det också, bortsett från att jag inte kommer åt min jobbmail.
Så, om jag är frånvarande i helgen beror det på att jag inte haft lust att gå och sätta mig på jobbet.
Summa summarum körde jag 42 mil igår: Härnösand - Birsta - Fredrika - Åsele - Fredrika. Om någon har lust att bokföra mina mil bakom ratten.
När jag inte har tillgång till min kära bärbara dator, inser jag hur beroende jag är av den. Bortsett från den lilla detaljen att jag har en uppsats att komplettera innan nästa fredag, så kan det ju vara trevligt att hålla sig lite a jour med omvärlden. Banken är också en bra sida att kunna besöka. Där löste jag dock problemet genom att ladda ner en applikation till mobilen. Fiffigt värre!
Just nu sitter jag på jobbet och skriver. Dock ej under arbetstid. Även här är tekniken emot mig just nu. jag kommer inte åt min användare i nätverket, så jag måste låna en kollegas användare för att kunna logga in i systemet och använda datorerna. Men, det funkar ju det också, bortsett från att jag inte kommer åt min jobbmail.
Så, om jag är frånvarande i helgen beror det på att jag inte haft lust att gå och sätta mig på jobbet.
tisdag 15 november 2011
Aversion mot aversion
Ibland finner jag människor i min omgivning som utmanar mig att växa som människa. Det är alltså ett fint sätt att säga att det kan finnas personer i närheten som jag av någon anledning stör mig på, fast jag gör mitt bästa för att inte låtsas om det. Men, att jag retar mig på andra människor har ju ingenting med dem att göra, egentligen. Åtminstone inte när de bara finns i pereferin. Om de gör mig något personligen kommer ju saken i ett annat läge. Men så länge de bara figurerar i utkanten av min sfär, har jag ingen legitim anledning att känna någon aversion mot dem. Likväl gör jag det och det stör mig mer att jag gör det, än petitesserna jag hakat upp mig på hos dessa personer stör mig. Om ni förstår hur jag menar? Jag vill verkligen kunna ignorera de här människorna som jag hakar upp mig på. Låtsas att de inte finns, låtsas att jag tycker att de är trevliga...whatever. Men det kan vara svårt. Ibland svårare än vanligt. Lyckligtvis svävar jag ju omkring på min övertygelse om att allt är möjligt. Det är oftast bara en fråga om tid och energi. Energi som jag hellre lägger på trevliga saker, än på att irritera mig över folk som jag inte ens behöver ha med att göra.
På tal om energi så trasslar strömförsörjningen till min laptop. Det ogillar jag verkligen! Det är glappkontakt någonstans. Ytterst oroande. Jag behöver min laptop hel och fungerande.
Over and out.
På tal om energi så trasslar strömförsörjningen till min laptop. Det ogillar jag verkligen! Det är glappkontakt någonstans. Ytterst oroande. Jag behöver min laptop hel och fungerande.
Over and out.
måndag 14 november 2011
Nej!
Jag har faktiskt inte tid med det här just nu.
Såväl teknik som politik verkar arbeta emot mig.
Jag tänker inte ens börja fundera på annan polemik.
Men, oavsett om jag tror att det går eller inte, så lär jag förmodligen få rätt. Målfokusering alltså.
Såväl teknik som politik verkar arbeta emot mig.
Jag tänker inte ens börja fundera på annan polemik.
Men, oavsett om jag tror att det går eller inte, så lär jag förmodligen få rätt. Målfokusering alltså.
lördag 12 november 2011
Dagen med alla ettorna
Fredag 11-11-11
Opponering klockan tio och respondering klockan tretton. Lite nervöst var det. Men, det gick förvånansvärt bra. Jag har en hel del saker att ändra och komplettera i min uppsats. Men, jag har tio arbetsdagar på mig att göra det och när det är gjort och den slutliga versionen är inskickad kommer min uppsats att bli godkänd, enligt seminarieledaren som jag hade vid min respondering.
Jag fick en kommentar i ett sms igår som såg ut ungefär så här: Nu är du ju klar med lärarutbildningen (i princip). Nu kan allt resterande ses som komplettering.
Så kan man ju faktiskt se det. Även om jag har en termin kvar, eftersom jag tänker byta ut min specialiseringstermin, så är ju det mesta gjort. Vilken omtumlande tanke!
Hur gick det till?
Opponering klockan tio och respondering klockan tretton. Lite nervöst var det. Men, det gick förvånansvärt bra. Jag har en hel del saker att ändra och komplettera i min uppsats. Men, jag har tio arbetsdagar på mig att göra det och när det är gjort och den slutliga versionen är inskickad kommer min uppsats att bli godkänd, enligt seminarieledaren som jag hade vid min respondering.
Jag fick en kommentar i ett sms igår som såg ut ungefär så här: Nu är du ju klar med lärarutbildningen (i princip). Nu kan allt resterande ses som komplettering.
Så kan man ju faktiskt se det. Även om jag har en termin kvar, eftersom jag tänker byta ut min specialiseringstermin, så är ju det mesta gjort. Vilken omtumlande tanke!
Hur gick det till?
onsdag 9 november 2011
En vanlig onsdagkväll?
Skriver om skolutredning
Samlar e-postadresser att skicka det skrivna till
Läser uppsats för opponering
Dubbelkollar scheman
Skriver kallelse
Läser uppsats för respondering
Packar inför morgondagen
Borde nog skriva kom-ihåg-lista
Och sen komma ihåg att läsa den
Samlar e-postadresser att skicka det skrivna till
Läser uppsats för opponering
Dubbelkollar scheman
Skriver kallelse
Läser uppsats för respondering
Packar inför morgondagen
Borde nog skriva kom-ihåg-lista
Och sen komma ihåg att läsa den
Jag har inga fritidsproblem
Ikväll har jag varit på styrelsemöte och jobbat på att rädda skolan, byn, världen? Imorgon jobbar jag och ska före lunch hinna posta diverse skrivelser som vi totat ihop ikväll, plus ett par som jag ska skriva imorgon förmiddag. På torsdag kör jag ner till Härnösand och går på ett seminarium. På fredag ska jag opponera och respondera och köra hem igen. Måste alltså imorgon skriva ut uppsatsen jag ska opponera på, så att jag hinner gå igenom den imorgon kväll. Jag tror inte att jag har något inbokat på lördag under dagen, vilket är bra eftersom jag har skoluppgifter att göra innan nästa vecka. Lördagkväll är däremot inbokad. Söndagen ska jag ägna åt hus- och hembestyr, innan jag ska köra ner till Härnösand igen där jag då blir kvar till nästkommande torsdag.
tisdag 8 november 2011
True story
För jag går dit jag vill och ingen kan stoppa mig.
Ditt liv intresserar mig inte.
Jag har ett eget.
Dina försök att trycka ner mig fungerar inte längre.
Jag synar dem.
Jag trotsar ångesten som vill dra ner mig när jag ser dina ord.
De har ingen makt längre.
Du gav själv bort den.
Till mig.
Jag äger mitt eget liv nu.
Blickar framåt.
Skapar relationer.
Njuter av friheten att vara mig själv.
Lev med det.
Ditt liv intresserar mig inte.
Jag har ett eget.
Dina försök att trycka ner mig fungerar inte längre.
Jag synar dem.
Jag trotsar ångesten som vill dra ner mig när jag ser dina ord.
De har ingen makt längre.
Du gav själv bort den.
Till mig.
Jag äger mitt eget liv nu.
Blickar framåt.
Skapar relationer.
Njuter av friheten att vara mig själv.
Lev med det.
Morning has broken
Jag gillar mornar. Världen är ny, eller åtminstone känns det så. Allt är lugnt och harmoniskt och det är bara jag vaken, eller åtminstone känns det så. Det finns inget överhuvudtaget som kan skada mig vid den här tiden på dygnet. Allt är okej. Eller, åtminstone känns det så.
måndag 7 november 2011
Lyckad jakt en lördagskväll
Min katt tog en fågel på balkongen i helgen. Det var liksom hennes nöje i lördags. Duktig tjej! Förhoppningsvis har hon nu sett till att det hädangångna fjäderfäets vänner håller sig i träden, istället för att hänga på min balkong. De lämnar nämligen ovälkomna spår efter sig.
Jägare i vila.
söndag 6 november 2011
We danced 'til they took the jukebox away
Vi dansade, skrattade och var levande, för första gången på flera år.
Vi var drottningar av världen och varje ton som spelades, den var vår.
Some kind of wonderful.
Vi var drottningar av världen och varje ton som spelades, den var vår.
Some kind of wonderful.
lördag 5 november 2011
Dantes inferno
Han tog sig igenom det i alla fall.
Det ger ett visst hopp åt oss andra. Som strävar efter att ta oss igenom våra egna små infernon. Dessa är absolut inget att ställa i jämförelse med Dantes. Men, likväl har vi alla våra strider att utkämpa, prövningar att gå igenom och sorger att uthärda.
En del dagar är mindre än andra. Mindre på så sätt att de upplevs bara försvinna, i intet. Naturligtvis beror det på min sinnesstämning och har lite och ingenting med själva dagen att göra. Lördag som onsdag, liksom. Nu råkade det vara en fredag.
Sov gott världen.
Vi ses på andra sidan gryningen.
Det ger ett visst hopp åt oss andra. Som strävar efter att ta oss igenom våra egna små infernon. Dessa är absolut inget att ställa i jämförelse med Dantes. Men, likväl har vi alla våra strider att utkämpa, prövningar att gå igenom och sorger att uthärda.
En del dagar är mindre än andra. Mindre på så sätt att de upplevs bara försvinna, i intet. Naturligtvis beror det på min sinnesstämning och har lite och ingenting med själva dagen att göra. Lördag som onsdag, liksom. Nu råkade det vara en fredag.
Sov gott världen.
Vi ses på andra sidan gryningen.
fredag 4 november 2011
One Way Street?
Respektera din vilja.
Respektera dina handlingar.
Respektera dina åsikter.
Respektera dina känslor.
Repeat.
Anpassa min vilja.
Anpassa mina handlingar.
Anpassa mina åsikter.
Anpassa mina känslor.
Repeat.
När blev livet enkelriktat?
Vem bestämde så?
Vem gav dig makten att bestämma
vart, hur och till vem jag får gå?
(C) Katarina 2011
Respektera dina handlingar.
Respektera dina åsikter.
Respektera dina känslor.
Repeat.
Anpassa min vilja.
Anpassa mina handlingar.
Anpassa mina åsikter.
Anpassa mina känslor.
Repeat.
När blev livet enkelriktat?
Vem bestämde så?
Vem gav dig makten att bestämma
vart, hur och till vem jag får gå?
(C) Katarina 2011
onsdag 2 november 2011
Körsbär i december
Så här är det. Kanske.
Jag kanske inte alltid gör allt efter boken. Jag kanske inte ens öppnar boken ibland. Jag kanske låter känslorna styra för ofta. Jag kanske är för spontan. Jag kanske tänker efter bara när det är riktigt, riktigt, riktigt überviktigt. Liv eller död, type of thing. Kanske. Eller så tänker jag efter, fast kommer till slutsatser som är mer ovanliga än körsbär i december. Därav dras kanske slutsatsen att jag inte tänkt alls, fast intet vore mer felaktigt.
Jag har lärt mig att det man ångrar mest i livet, verkligen är det man lät bli att göra när man hade tillfälle. Därför, kanske det händer att jag helt enkelt låter bli att tänka på det-värsta-som-kan-hända och istället bara gör. Ofta leder det till riktigt bra saker. Det där värsta-som-kan-hända, det händer så ytterst sällan att det är ingen mening att ta med det i beräkningen ens. Nittionio gånger av hundra är det så att följderna blir förvånansvärt trevliga.
Så det så.
Jag kanske inte alltid gör allt efter boken. Jag kanske inte ens öppnar boken ibland. Jag kanske låter känslorna styra för ofta. Jag kanske är för spontan. Jag kanske tänker efter bara när det är riktigt, riktigt, riktigt überviktigt. Liv eller död, type of thing. Kanske. Eller så tänker jag efter, fast kommer till slutsatser som är mer ovanliga än körsbär i december. Därav dras kanske slutsatsen att jag inte tänkt alls, fast intet vore mer felaktigt.
Jag har lärt mig att det man ångrar mest i livet, verkligen är det man lät bli att göra när man hade tillfälle. Därför, kanske det händer att jag helt enkelt låter bli att tänka på det-värsta-som-kan-hända och istället bara gör. Ofta leder det till riktigt bra saker. Det där värsta-som-kan-hända, det händer så ytterst sällan att det är ingen mening att ta med det i beräkningen ens. Nittionio gånger av hundra är det så att följderna blir förvånansvärt trevliga.
Så det så.
Det lilla livet i byn
Vi är stolta
Över vår småskalighet
Vi lever nära varandra
Kämpar med vardagen
Utvecklas
Växer
Vågar vara oss själva
Vi slår ifrån oss
Tanken på likformighet
Att vara som alla andra
Följa med strömmen
Tiga still
Stagnera
Falla in i ledet
Vi överlever
Tack vare vår mångsidighet
Vi främjar det kreativa
Är oftast flexibla
Tänker nytt
Annorlunda
Gärna utanför lådan
Vi lever det lilla livet
I all enkelhet
Låt oss få fortsätta med det
Gör oss sällskap
I lugnet
I byn
Där livet stavas kvalitet
(C) Katarina 2011
Över vår småskalighet
Vi lever nära varandra
Kämpar med vardagen
Utvecklas
Växer
Vågar vara oss själva
Vi slår ifrån oss
Tanken på likformighet
Att vara som alla andra
Följa med strömmen
Tiga still
Stagnera
Falla in i ledet
Vi överlever
Tack vare vår mångsidighet
Vi främjar det kreativa
Är oftast flexibla
Tänker nytt
Annorlunda
Gärna utanför lådan
Vi lever det lilla livet
I all enkelhet
Låt oss få fortsätta med det
Gör oss sällskap
I lugnet
I byn
Där livet stavas kvalitet
(C) Katarina 2011
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)