onsdag 5 december 2012
Att vara byskollärare
Att vara byskollärare innebär att se helheten och kunna tillvarata
potentialen i relationen mellan skolmiljön och pedagogiken, att kunna identifiera
och förstå samverkan mellan yttre och inre betingelser och leda dessa i en för barnet gynnsam riktning – med andra ord, vara en pedagog med kultursensibilitet och utforskat handlingsutrymme i samverkan mellan pedagogiken,
kulturen och strukturen. Det kan beskrivas med följande poetiska sammandrag,
skapat utgående från meningspotentialen i lärarintervjuerna.
Att vara byskollärare
innebär att se möjligheter
och tillvarata möjligheter.
Det handlar om ett medvetandegörande
och ett tänkande.
Det handlar om värderingar
och om pedagogisk kompetens,
i en särskild situation i ett lokalt sammanhang
som ingår i en större helhet.
Att vara byskollärare
handlar om att se individen, se situationen,
se sammanhangen, relationerna och stöda växt.
Att trots begränsningar, stöda
och utvidga möjligheterna
– och se längre.
Att vara byskollärare
innebär att växa: att medväxa
– växa med och växa i –
i en uppgift och i relationer
till någon, till andra och till sig själv.
Det innebär att vara den som ser möjligheterna
och möjliggör,
den som ser unikheten, potentialen,
styrkan och svagheten
och stöder.
Att vara byskollärare
innebär att vara den som ser,
den som lyssnar
– den som är där.
Att vara byskollärare
innebär också att balansera,
att se sig själv som ett redskap
i ett sammanhang av medmänniskor,
som någon med integritet och värde,
med utvecklingspotential och kapacitet,
som någon som behöver vila, som behöver stöd,
som behöver redskap och kompetens.
Att vara byskollärare är att leva
– det är en livsstil.
Att vara byskollärare
innebär att utvidga den egna horisonten,
se längre, se distanserat och från ett annat perspektiv,
att hålla kvar det som är gott i förändringar
och låta det som är mindre gott passera.
Att vara byskollärare
innebär att utvidgade växandes rum
och uppmuntra dem att inta det,
att växa och att gå vidare.
Källa: Att förstå det stora i det lilla. Byskolan som pedagogik, kultur och struktur.
PeM Gunilla (Margareta) Karlberg-Granlunds doktorsavhandling i pedagogik
VK-blogg
Om jag startar en blogg på vk.se så lär jag skriva om annat än privata saker där. Som om jag skriver en massa privata saker här. Men i alla fall... Jag lär skriva om världen, samhället, livet och politiken där, i så fall. istället för att lägga in det här mellan varven. Eller så lägger jag ut samma på båda om det är något superduperviktigt.
Hur som helst. För att starta en blogg måste man kalla den något. Där ligger mitt nuvarande problem. Om jag startar en VK-blogg, vad ska jag i så fall kalla den? Namnförslag mottages tacksamt!
Hur som helst. För att starta en blogg måste man kalla den något. Där ligger mitt nuvarande problem. Om jag startar en VK-blogg, vad ska jag i så fall kalla den? Namnförslag mottages tacksamt!
lördag 1 december 2012
Kommunen som varumärke
Det läser jag om just nu. Jo, jag vet. Jag borde sova klockan två om natten, även om det är helg. Men eftersom läget är som det är just nu så lider jag av vad jag kallar för ständigt närvarande kommunpolitisk ångest.
Undrar om jag kan få majoritetspartiet i kommunen att stå för ångestdämpande och insomningstabletter? Fast med tanke på hur valserna går blir det nog i så fall på sin höjd en mugg varm mjölk och en gummiklubba, som jag får be någon slå mig i huvudet med. Ja, jag är ironisk. Jag tycker att det är roligare att gå omkring och vara det än att gå omkring och vara ledsen, arg och besviken - även om jag är det också.
Hur som helst.
Om vi ska vända befolkningstrenden och uppnå ökad inflyttning, må vi stärka kommunens varumärke. Lägg märke till vad jag skrev nu. Jag tar det igen:
Om Vi ska vända befolkningstrenden och uppnå ökad inflyttning, må Vi stärka kommunens varumärke.
För det är ju nu en gång för alla konstaterat att ingen annan gör det!
Alltså läser jag om kommunen som varumärke. Jag läser meningar som till exempel ser ut så här:
Ni ser min poäng? Vilken fantastisk utmaning att vara ambassadörer för en kommun, när man kanske ej upplever den lika positiv som Nyköpingsborna verkar uppleva sin! Men bara för den skull behöver vi inte låta bli. Det blir ju ingenting bättre av. (Uppenbarligen.) Vad vi ska låta bli är att vänta på att de där som styr stället ska börja leverera god service och börja skapa goda relationer. Vill vi att saker ska hända får vi göra det själva.
Det var detta vi försökte göra med inflyttningsprojektet vi startade upp sommaren 2011. Visa att detta är ett bra ställe att bo på. För om man bortser från såna detaljer som att vi är utan ambulans, att företagsklimatet kunde varit bättre och att det skärs ner på saker som rör barn och gamla, så är det faktiskt det. Ett bra ställe att bo på.
Vi här på byn har (speciellt i nuläget) inte kraft till att vara ambassadörer för varje vrå i hela kommunen. Den är ändå rätt stor, geografiskt sett. Det är där Ni kommer in! Ni som bor i någon annan liten del av kommunen, kan faktiskt vara ambassadörer för den lilla delen. För som jag konstaterade innan; Ingen annan lär göra det jobbet.
Vi försöker, trots att vi kämpar i motvind, fortfarande marknadsföra vår del av bygden.
Men vi måste tillsammans, stärka hela kommunens varumärke för att vända den nedåtgående befolkningstrenden. Det kan ni som flyttat ut från kommunen också hjälpa till med. Även om ni själva av en eller annan anledning valt att bo någon annanstans, så kanske någon på det stället skulle kunna tycka att det vore trevligt att bo här.
Låt bli att fråga hur det ska gå till. Leta en egen lösning.
Jag tror att jag ska försöka sova nu, utan varm mjölk och utan gummiklubba.
Citaten är hämtade från Dagens Samhälle
Klicka i vänsterspalten och läs mer om kommunen som varumärke.
Bilden är min. Klicka upp den och titta men inte klicka hem den. Copyright!
Undrar om jag kan få majoritetspartiet i kommunen att stå för ångestdämpande och insomningstabletter? Fast med tanke på hur valserna går blir det nog i så fall på sin höjd en mugg varm mjölk och en gummiklubba, som jag får be någon slå mig i huvudet med. Ja, jag är ironisk. Jag tycker att det är roligare att gå omkring och vara det än att gå omkring och vara ledsen, arg och besviken - även om jag är det också.
Hur som helst.
Om vi ska vända befolkningstrenden och uppnå ökad inflyttning, må vi stärka kommunens varumärke. Lägg märke till vad jag skrev nu. Jag tar det igen:
Om Vi ska vända befolkningstrenden och uppnå ökad inflyttning, må Vi stärka kommunens varumärke.
För det är ju nu en gång för alla konstaterat att ingen annan gör det!
Alltså läser jag om kommunen som varumärke. Jag läser meningar som till exempel ser ut så här:
"För kommuner (paraplyvarumärken) gäller självklart en del hygienvärderingar som är en förutsättning. Precis som livsmedel måste smaka gott så måste kommunen ha bra skolor och bra äldreomsorg."Hm.. Vänta nu, var har jag hört skola och äldreomsorg debatteras alldeles nyligen? Någon som vet? (Ja, nu var jag ironisk igen. Jag får vara det. Det är min blogg.) Citatet ovan pekar i alla fall på något väldigt logiskt. Det finns fler bra citat. (I slutet av inlägget får ni veta var jag har hämtat dem. Men våga inte scrolla ner och tjuvkika!) Uppenbarligen så finns det kommuner som tänkt till både en och två gånger och som dessutom överför dessa tankar till handlingar.
"Kommunernas kärnverksamhet är att ge en god service till medborgarna. Verksamhetsidén i Nyköpings kommun är att genom god service tillsammans med dem som bor, vistas och verkar här ge förutsättningar för ett gott liv. Det är varumärkets kärna. Om våra kunder får god service och upplever att relationen med kommunen är enkel och relevant, då bygger de varumärket Nyköping. Som goda ambassadörer blir de slagkraftigare marknadsförare än vi proffs någonsin kan vara."Läs den här meningen igen: Om våra kunder (alltså kommuninnevånarna) får god service och upplever att relationen med kommunen är enkel och relevant, då bygger de varumärket...
Ni ser min poäng? Vilken fantastisk utmaning att vara ambassadörer för en kommun, när man kanske ej upplever den lika positiv som Nyköpingsborna verkar uppleva sin! Men bara för den skull behöver vi inte låta bli. Det blir ju ingenting bättre av. (Uppenbarligen.) Vad vi ska låta bli är att vänta på att de där som styr stället ska börja leverera god service och börja skapa goda relationer. Vill vi att saker ska hända får vi göra det själva.
"Att göra sig hörd är ändå nödvändigt, att berätta om hur bra vi är och öka kännedomen om att vi finns bara en timma söder om Stockholm. Nyköpings kommun har i snart tio år satsat på bilder för att uttrycka det Nyköping står för. Vi visar våra bilder i Stockholms tunnelbana två gånger per år med förhoppningen att du ska stanna till, tänka en stund och fundera på vad en annan livskvalitet kunde betyda. Bilderna vill ge betraktaren en skön känsla och genom att återkomma varje år få dig att förknippa den känslan med Nyköping."Ja, Nyköping har förmodligen bättre ekonomi och har därför råd att lägga ut bilder i Stockholms tunnelbana. Det jag menar är att de gör vad de kan för att sprida bilden av att deras kommun är ett bra ställe att bo på. De försöker synas. Ja, Åsele kommun försöker också synas. Men, inrikes är det väl vad jag förstår mest turister man riktar sig emot. Marknadsbesökare och sånt, ni vet. Bofasta letar man mer utrikes. Men det ena behöver väl ej utesluta det andra?
Det var detta vi försökte göra med inflyttningsprojektet vi startade upp sommaren 2011. Visa att detta är ett bra ställe att bo på. För om man bortser från såna detaljer som att vi är utan ambulans, att företagsklimatet kunde varit bättre och att det skärs ner på saker som rör barn och gamla, så är det faktiskt det. Ett bra ställe att bo på.
Vi här på byn har (speciellt i nuläget) inte kraft till att vara ambassadörer för varje vrå i hela kommunen. Den är ändå rätt stor, geografiskt sett. Det är där Ni kommer in! Ni som bor i någon annan liten del av kommunen, kan faktiskt vara ambassadörer för den lilla delen. För som jag konstaterade innan; Ingen annan lär göra det jobbet.
Vi försöker, trots att vi kämpar i motvind, fortfarande marknadsföra vår del av bygden.
Men vi måste tillsammans, stärka hela kommunens varumärke för att vända den nedåtgående befolkningstrenden. Det kan ni som flyttat ut från kommunen också hjälpa till med. Även om ni själva av en eller annan anledning valt att bo någon annanstans, så kanske någon på det stället skulle kunna tycka att det vore trevligt att bo här.
Låt bli att fråga hur det ska gå till. Leta en egen lösning.
Jag tror att jag ska försöka sova nu, utan varm mjölk och utan gummiklubba.
Citaten är hämtade från Dagens Samhälle
Klicka i vänsterspalten och läs mer om kommunen som varumärke.
Bilden är min. Klicka upp den och titta men inte klicka hem den. Copyright!
tisdag 27 november 2012
Kommunfullmäktige 2012-11-26.
Mina ord. Min upplevelse. I de fallen
jag citerar, så citerar jag verkligen. Jag satt med penna och papper och
antecknade och fyllde nästan sju hela A4-sidor. Men jag har trots det långt
ifrån allt som sagts med.
Tillresta Fredrikabor fyllde en hel buss, ett flertal
personbilar och en stor del av biosalongen när alla väl var på plats.
Allt började klockan 18:00 med upprop. Som väntat hade
majoriteten fått dit alla sina ordinarie ledamöter, utom en. Vilket innebar att
jag ej blev inkallad som tjänstgörande ersättare och därigenom var jag
bakbunden och munkavlad och slaget var egentligen redan förlorat. (Det behövs
nämligen tre röster från majoriteten, S och V, som går emot förslaget att
flytta 7-9an till Åsele och istället röstar med oppositionen, ÅKL och Fp, för
att förslaget ej ska gå igenom.) Men, hoppet är ju det sista som lämnar en,
sägs det. Så vi satt där och hoppades. Barnen hade med skyltar som de höll upp.
Innan sammanträdet tog itu med dagordningen, togs Allmänhetens
fråga upp. Allmänhetens fråga innebär att vem som helst kan ställa en fråga
till KF och få den besvarad, under vissa förutsättningar. Frågan ska vara
kortfattad och den ska vara inlämnad muntligen eller skriftligen senast kl
12:00 den veckodag som är en vecka före KF. Skriftliga frågor ska vara
undertecknade. Svaret som lämnas på fullmäktige ska även det vara kortfattat.
Kerstin Hamberg Bergholm hade lämnat in följande frågeställning:
”Jag vill veta vad de styrande i Åsele har för framtid för Fredrika.”
Fullmäktiges ordförande, Tommy Danielsson (S) och vice ordförande, Anders
Westman (ÅKL), utsåg kommunalrådet Peter Lindström att besvara den
frågeställningen.
Jag skrev stödord fulla raderna på tio rader och täckte ändå inte in allt han
sa. Så mycket för kortfattat svar.
Han pratade om översiktsplanen för Åsele
kommun (lång annan historia). Han läste ur den och pratade om tilläggsplaner
för vindkraft. Han pratade om den politiska omorganisationen som ska ske efter
årsskiftet. Han pratade om politisk budget och övergripande mål för ”Åsele, de
byar som finns och där också Fredrika”. Han tog upp inflyttningsprojektet som
vi i Fredrikas Framtid initierade sommaren 2011 (som lades på is av oss här på
byn för att vi var tvungna att lägga all energi på att försöka bevara skolan
och bygden) och han sa att:
”Man satsar i Åsele på alla de delar där man har möjlighet att göra det.”
Jag vet inte om någon hittade ett svar på Kerstins fråga
där. Jag gjorde det i alla fall inte.
Första punkten på dagordningen var val av justerare. Jag
funderade lite över varför man ej behövde godkännande av kallelse eller av
dagordning.
Punkten om Fredrika skola låg som nummer tolv på
dagordningen. Men ordförande meddelade innan att nummer 2 och nummer 12 skulle
byta plats på dagordningen och vips, så var vi på tapeten.
KF:s sekreterare,
kommunchef Hans Nyman drog kortfattat bakgrunden i ärendet fram till idag och
ordförande förklarade sen ordet fritt.
Bland tjänstgörande ledamöter alltså.
Först ut var Egon Persson (ÅKL). Han menade att detta är
en större fråga än elevutvecklingen på skolan och att den här frågan har med
hela kommunens utveckling att göra. Han påpekade att Vattenfall tydligt
uttryckt att de vill att skolan ska finnas kvar i sin nuvarande form och att de
satsar på att ha sin bas för hela Västerbottens vindkraft i just Fredrika. Egon
poängterar att detta är en samhällsfråga.
”Det är fel sak vi diskuterar när vi diskuterar skolan. Det är hela kommunen
det gäller.”
Så visar han en konsekvensanalys som oppositionen gjort. Alltså, en möjlig
utveckling vid en flytt av årskurserna 7-9 från Fredrika till Åsele. Han slår
fast att det är relevanta siffror som de inhämtat, från berörda familjer och
från konsumentverket. (Skattesiffrorna kan de ju redan.) Som ÅKL och Fp ser
det, så är det fullt realistiskt att tro att Åsele kommun kan förlora så mycket
som 4.2 miljoner kronor, på att ta det här beslutet.
Nästa man i talarstolen var en kvinna, Katrin Wicén (S). Hon pekar på avsaknaden av kommunens flyktingmottagning och Vildmarkens
HVB i omvärldsanalysen och menar att detta är faktorer som bör ha beaktats. Hon
påpekar även att trots att Pontus Grahn (ERUP) som gjort omvärldsanalysen,
oroar sig över den snedvridna könsfördelningen och ej har särskilt stor tro på
att Vattenfalls etablering ska locka kvinnor till bygden, så finns det faktiskt
en hel del vindkraftstekniker som är kvinnor. Flera av de som gör sin praktik
på utbildningar till vindkraftstekniker är kvinnor, som bor på hennes pensionat
i Fredrika medan de gör praktik på Stor-Rotliden.
Katrin tar även upp den partinära frågan om vad det är att vara solidarisk. Att
uttrycket står för att värna om de som behöver hjälp, att ta hand om våra barn
och om våra gamla.
Hon pratar om ekonomi och om att vi i kommunen behöver Vattenfall och dess
etableringar. Hon säger att:
”Om vi inte räddar skolan i Fredrika innebär det att vi lägger ner hela
kommunen.”
Hon påpekar hur viktigt det är för politiker i inlandet att ha en holistisk
syn, att se hela bilden och avslutar med orden:
”Tunnelseende och prestige har aldrig byggt vägar till framgång.”
Peter Lindström (S), tog över mikrofonen och citerade en hel del ur
omvärldsanalysen. Bland annat det som står om att befolkningsutvecklingen är
negativ, att det är svårt att säga något om utvecklingen i Fredrikabygden och
att eventuella etableringar har en massa ”om”, som de är beroende av. Han sa
även att:
”Vi diskuterar inte Vattenfall här. Vi diskuterar Åsele.”
Han pratar länge när han pratar och både jag och andra (hörde jag efteråt)
upplever honom som långrandig. Han beskriver kommunens ekonomi som katastrofal.
I omvärldsanalysen finns två anonyma citat från föräldrar som ERUP varit i
kontakt med. Det ena är för att behålla skolan upp till nionde klass. Det andra
går ut på att vissa föräldrar driver frågan om skolans bevarande för hårt och
att det är helt okej att 7-9an bussas till Åsele. Peter Lindström väljer att
läsa upp det senare citatet (naturligtvis) och menar på att detta är
inställningen hos flera som han varit i kontakt med. Han avslutar med att säga
att:
”Det har aldrig varit tal om en nedläggning. Bara en förändring.”
Sven-Erik Norrman (tjänstgörande ersättare ÅKL), som
körde bussen med människor från Fredrika, begärde sedan ordet.
Sven-Erik sa att mycket av det han ville framföra redan
blivit sagt. Men han påpekade att vi i Fredrika försöker ha en framtidstro och
ser positivt på de nyetableringar och den tillväxt som finns i och kring byn,
med Vattenfall, tempelbygge och torvbrytning på Basarmyren och sa att:
”Vi hoppas att prestige inte ställer sig i vägen för kommunens fortlevnad.”
Egon Persson tar till orda igen och beklagar att Peter Lindström ser
Vattenfall som vem som helst och läser upp Vattenfalls bidrag till bygden, ur
den bilaga till kf-handlingarna som är ett brev till kommunen från Vattenfalls
Ulf Andersson. Egon påminner om att detta är en satsning på näringslivet och
vill att fullmäktige ska låta skolan vara kvar i oförändrad form fram till
läsåret 2014-2015. Alltså tre terminer längre än vad som nu ligger budgeterat
för. Därefter kan en utvärdering göras och man kan då besluta vidare i frågan.
Peter Danielsson (S), begärde ordet och frågade ”Varför
just tre terminer?”, samt gav sitt bifall till förslaget om att låta 7-9an åka
till Åsele skola från och med hösten 2013.
Här slutade jag fota talarna. Det kändes rätt meningslöst
att slösa mer batteri på det. Är det något jag blivit påmind om under den här
Rädda-Fredrika-skola-resan, så är det att man må fokusera energi dit den
behövs. För det behövs mycket!
Brage Sundberg (ÅKL) tar plats i talarstolen, yrkar
bifall för oppositionens förslag och förklarar pedagogiskt för Peter D varför
det talas om just tre terminer. Det beror på att i början när det lades förslag
om småbarnsskola, så vädjade Fredrikaelevernas föräldrar om en frist i tre år,
för att se om utvecklingen skulle gå åt det håll de trodde. Vilket den hittills
har gjort. Brage fortsätter med att säga att kommunen har råd att ge skolan en
chans i ett par år till. Det är enbart en fråga om prioriteringar. Han riktar
sig till kommunalrådet och säger att det är farligt att beskriva kommunens
ekonomi som katastrofal. Den är inte det, menar Brage. Visst måste den tas tag
i och det har redan börjat göras säger han. Vidare påpekar han att en
tillfällig skattehöjning finns som ett alternativ, för att få in extra resurser
under ett par år.
Brage sitter även med i Barn- och utbildningsnämnden och kan därför meddela att
tidigare utredningar i nämnden visat att en neddragning på Fredrika skola ej
visat på lönsamhet, eftersom de minskade lärarkostnaderna äts upp av
resekostnaderna. Han säger att detta ser ungefär likadant ut i dagsläget.
Så ställer han frågan till majoriteten, om ifall de ej tror att det finns någon
substans i det Vattenfall säger. Han avslutar med följande:
”Är ni inget arbetarparti längre? Får man sticka ut hakan och säga det?”
Så tar Urban Lindström (S) plats i talarstolen.(Nej, det
är ingen slump att han har samma efternamn som kommunalrådet.) Han börjar med
att säga att mycket blivit sagt i den här frågan och att han anser att
befolkningsutvecklingen och näringslivet är de viktigaste frågorna kommunen har
att brottas med. Han menar vidare att man måste anpassa sig till verkligheten
och att kommunen har för stor kostym. Han lyfter argument för neddragning av
Fredrika skola, som redan blivit bemötta vid tidigare möten, som elevernas
sociala situation och kommande krav på lärarlegitimation. Båda dessa saker har
från Fredrikas håll bemötts tidigare och argumenten har fallit. Han pratar om
vikande elevantal, att det gått upp och ner men är stadigt nedåtgående likväl. Han
säger att andra långt tidigare flera gånger har velat lägga ner skolan. ”Men
det vill inte vi. Vi vill trygga förskolan och skolan.”
Han avslutar med att ge sitt bifall till förslaget att flytta årskurserna 7-9
till Åsele.
Brage Sundberg replikerar och påpekar bland annat att
elevantalet ökat från 16 elever förra hösten, till 26 elever detta läsår.
Peter Lindström tar plats i talarstolen igen. Han börjar
nu med att säga att han tycker det är otroligt roligt med så många åhörare.
”Det visar på engagemang.”
Nu pratar han om att det varken är roligt eller lätt att förändra verksamheter.
Det kommer att kännas jobbigt, göra ont och privatpersoner kommer att påverkas.
Han säger ”Förutsättningen för Vattenfall är att det blåser, inte att det
blåser i fullmäktige:” Han säger att det är bra att Vattenfall gått in och
stöttat Handlarn i Fredrika. Men, att de ej stöttar kommunen. Han pratar om att
alla inlandskommuner har problem. Han säger att där det finns mycket folk
minskar man på personal när man måste spara. Vidare fäller han detta uttalande:
”Solidaritet har varit ett av ledorden.” Till sist frågar han Brage hur många
tioöringar han tänkt höja skatten med för att betala för Fredrika skola.
Brage Sundberg replikerar, besvarar frågan om
tioöringarna (60 öre) och menar på att Peter L sprider begravningsstämning med
sina ordval. Brage undrar varför man ej visar på utvecklingsmöjligheter
istället för att enbart prata om hur katastrofalt allt är.
Brage ställer en fråga till Tord Dahlberg (V), om var han i dagsläget står i
skolfrågan.
Katrin Wicén ger replik till Urban Lindströms uttalande.
Hon pratar om att vi ska stötta de lärare vi har i kommunen och vara rädda om
våra kommunmedborgare. Hon säger att vi lever i ett mångkulturellt land och att
vi ska se möjligheterna det för med sig. Avslutningsvis påpekar hon att vi som
kommun måste se till att bli attraktiva för människor om vi vill vända befolkningstrenden.
Tord Dahlberg besvarar Brages fråga med att säga att han
tycker att förslaget att flytta 7-9an inte är så dumt. Vidare anklagar han
Brage för att ha gått bakom ryggen på honom, när Brage (för över ett år sedan,
men det säger han inte) mejlade Jonas Sjöstedt (V).
Margareta Johansson (ÅKL) tar plats i talarstolen och
pratar om följden med många timmar i skolskjuts. Eleverna får minimal eller
ingen fritid. Hon säger att hon var en av dem som stod på barrikaderna för
Fredrika skola på 80-talet, när den då var nedläggningshotad.
Sylvia Samuelsson (ÅKL) säger i sitt anförande att hon
anser att man ska lyssna mer till elevernas egna åsikter. Hon är upprörd och
menar på att hon skäms över hur kommunen beter sig. Hon säger att kommunen
handskas vårdslöst med skattepengar. ”Ni skär bort fötterna på
samhällsservicen.”
”Vi vill tänka på hela Åsele kommun.”
”Om vi inte tror på utveckling kommer vi snart att behöva skära i vår andra
landsbygdsskola, i Åsele.”
Stefan Åhlin (Fp) börjar sitt talande med orden ”Bevara
Fredrika skola… Står det på en skylt där uppe.” och pekar uppöver biosalongen.
Han berättar om att han tidigare varit aktiv i Hela Sverige ska Leva och att de
har tre ledord, som han menar syns i Fredrikadelen av kommunen. Dessa ord är
Gemenskap, Framtidstro och Samverkan.
Han säger att han inte hade tänkt gå upp och tala, eftersom de är så rörande
eniga i oppositionen i den här frågan. Men, Peter Lindström var en sådan
”dysterkvist”!
”Som en småländsk bonde som tittar ut genom fönstret en söndagsmorgon och säger
– Det är bara sten.”
Han riktar sig direkt till Peter Lindström och säger med eftertryck:
”Du vet, att vi i oppositionen, tror så mycket på detta att vi, i
oppositionen, försvarar en skattehöjning, under en begränsad
tid.”
Så tar Brage plats i talarstolen igen och förklarar för Tord D att han mejlade
Jonas Sjöstedt, eftersom han känner honom och han ville ha så mycket stöd som
möjligt i frågan. Han fortsätter ”Hade jag känt Löfven (S) så hade jag mejlat
honom också.” Brage säger vidare att om Tord känner sig kränkt över detta, så
ber han nu offentligt om ursäkt.
Tord replikerar till Brage att han visst inte känner sig
kränkt. Han säger att han är van att få kritik – han är kommunalarbetare.
Avslutar med att säga återigen att han anser att det var mycket dåligt gjort.
Här säger ordförande att man ska ta en
bensträckare på fem minuter. Denna fråga har då hittills behandlats i ungefär
två timmar.
Efter en kort paus är så Egon Persson i talarstolen igen och undrar hur man har
tänkt göra med räddningstjänsten i Fredrika. För om FREKAB flyttar, så faller
räddningstjänsten eftersom flera personer då försvinner därifrån.
Han påminner igen om att Vattenfall gör en insats för Åsele kommun och han
manar majoritetens ledamöter att betänka detta.
Urban Lindström tar mikrofonen igen och säger att de vill
visst bevara skolan.
Men F-6.
Han pratar om utredningarna som gjorts de senaste två åren av barn- och utbildningsnämnden
och av ERUP och han avslutar med att säga att all skolpersonal gör ett bra
arbete.
Peter Lindström replikerar Stefan Åhlins uttalande och
slår fast att han aldrig varit bonde, även om han härstammar från bondesläkt.
Han pratar om att bönder byggde upp landet och om hur hårt och stenigt det var
och om att man ej ska förringa dem. Vidare pratar han om att han är förälder,
att alla föräldrar har ansvar för sina barn, att han valde att flytta ett av
sina barn från Gafsele till Åsele skola medan skolan fanns kvar i Gafsele och
han berättar om hur många år hans många barn åkt skolskjuts och från vilken
ålder.
Han nämner icke med ett ord att avståndet mellan Åsele och Gafsele är 20 km.
Det vill säga lika långt som mellan Fredrika och Tallsjö.
Brage och Egon går upp efter varandra och upprepar i
princip sina vädjanden om att se till helhetsbilden i den här frågan och att
tänka på vad som är bäst för hela kommunen.
När Brage är uppe och talar, säger han även att han
tycker att det är positivt att det åtminstone är en dialog mellan majoriteten
och oppositionen denna gången, även om majoriteten ej verkar vara villiga att
ta till sig oppositionens argument.
Så tar Anders Westman (ÅKL) plats i talarstolen.
Han börjar med att säga att han vill berätta lite historik, för att ge bakgrund
till det han vill framföra. Så berättar han att han började i kommunpolitiken
för 18 år sedan, för att han hade en tanke om att försöka minska
blockpolitiken. Han menar att den är ett hinder för utveckling. Han säger att
han upplevt många möten inom kommunen som fruktlösa och att han endast gått ut
från ett sådant möte med glatt humör en eller två gånger under dessa år. Han
pekar på att nuläget är låst där det är enbart på grund av denna blockpolitik
”som inte ens har med ideologi att göra” och menar att det är endast ”tre
geografiska överlöpare” (undertecknad, Bert-Rune D & Katrin W) som ej
håller sig innanför majoritetsblocket. Han låter mer uppgiven än jag någonsin
hört honom innan. Han säger att han överväger att sluta inom politiken.
Vidare talar han om tillväxt och säger bland annat att:
”Tillväxt är ett stort begrepp. Allt är
beroende av varandra.”
Han talar om företagsamhet och menar att det är en vanlig missuppfattning att
företagsamhet betyder att starta ett företag.
”Företagsamhet är att man tar sig för något. Som Fredrikaborna som tagit sig
för att åka hit, på en måndagskväll.”
Han berättar att han jobbat som företagsledare i många år och säger att han
finner många likheter mellan det kommunala styret och ledningen av ett företag.
Han säger:
”Om man inte satsar, kan man inte skörda.”
Han talar om att han drivit företag i Åsele kommun i trettio år och att han
alltid satsat på sådant som sett ut som att det skulle bli bra och det har det
också blivit. Men, han har ju aldrig vetat, säger han och trycker på att man
måste tro på satsningar som ser ut att ge frukt.
Han säger att detta är en ruskigt liten investering, som kan få hemska följder
om man låter bli.
Han säger många kloka saker som jag ej antecknat, bara av den anledningen att
jag anser att Anders Westman är en så bra talare att jag helt enkelt kommer av
mig och bara sitter och lyssnar.
Så lämnar han till sist talarstolen med orden:
”Döda inte företagsamheten i Fredrika!”
Så förklarar ordförande diskussionen för avslutad och det
går till omröstning. Jag törs inte titta, utan jag böjer mig fram och lutar
huvudet i mina sammanknäppta händer.
Efter begärd votering blir valresultatet 16-15, till majoritetens fördel.
Upprörda och besvikna åskådare börjar lämna lokalen. Även
jag går ut i foajen. Pratar med mamma och med andra människor. Alla runt
omkring mig är bestörta över hur den sittande majoriteten beter sig.
Jag känner vanmakt, sorg och djup besvikelse. Dock ej förvåning. Jag tänker på
orden min tioåriga son sa till mig innan jag åkte hemifrån:
”Mamma, lova att du gör allt du kan för att skolan ska få vara kvar.”
Tårar rinner stilla nerför mina kinder.
Människor kramar om mig och säger ”Ge inte upp”.
Det gör jag inte. Jag tar tålmodigt nya tag med modig
målmedvetenhet. Precis som många andra här i byn. Vi är lite som maskrosor. Det
spelar ingen roll om de så försöker asfaltera över oss, så bryter vi oss igenom
och tar oss uppåt.
Katarina Henriksson.
söndag 25 november 2012
Mejlade detta till media ikväll:
Måndag den 26 november är en ödesdag för Fredrika och för
Åsele som kommun.
Den åsikten framfördes av fler än en talare på det informations- och diskussionsmöte som ÅKL och Fp inbjudit till i Fredrika nu ikväll.
Anledningen till mötet är det nära förestående hotet från S-majoriteten om att skära med vass osthyvel över äldreboendet och över skolan i Fredrika. Detta trots att oppositionen kommit med förslag som visar att det går att lägga en budget som låter skola och omsorg i Fredrika vara kvar och därigenom bevarar den grund som Vattenfall efterlyser inför sin utökande verksamhet på orten.
Sammanlagt kommer det inom den närmaste framtiden att ske investeringar runt om i Fredrika för ungefär fyra miljarder kronor, i och med Vattenfalls utökade etablering, torvbrytningen på Basarmyren och det faktumet att tempelbygget nu kommer igång, berättade Bert-Rune Dahlberg (S).
- Antingen slaktar man hela kommunen imorgon, eller så ställer man upp och låter skolan vara kvar, fortsatte han.
Ett flertal personer uttryckte under mötet både förvåning och förtvivlan över vad de ser som nonchalans från de styrande. När en sådan stor koncern som Vattenfall, lägger möda på att flera gånger påpeka vikten av att bevara skolan i byn bör de ledande politikerna lyssna, tyckte man. Eller som Östen Wiklund, en av de närvarande Fredrikaborna uttryckte det:
- Det är som att kalla till bröllop och sen uteblir brudgummen eller bruden. Såna friare kommer det inte många gånger.
Stefan Åhlin (Fp) menade att det är onödigt att överhuvudtaget ta budgetbeslut på morgondagens kommunfullmäktige, eftersom de håller på att omorganisera den politiska strukturen och därmed ändå måste lägga ny budget efter årsskiftet. Vidare befarade han att kommunfullmäktiges ledamöter skulle känna sig förda bakom ljuset, eftersom dagordningen är lagt så att budgeten ska klubbas igenom innan punkten om Fredrika skola kommer upp. Detta innebär alltså att om budgetförslaget får igenom, så är därmed förslaget om att skära i Fredrika skola antaget. Innan det ens kommit upp.
Egon Persson (ÅKL) konstaterade att det är viljan hos politikerna det hänger på, om de föreslagna nedskärningarna ska göras eller ej. Finns bara viljan att satsa på den här delen av kommunen så går ekonomin att lösa, säger han.
Under mötet delades det ut en enkät, som föreningen Fredrikas Framtid varit med och tagit fram. Den var ytterst kortfattad och gällde en eventuell utbrytning ur Åsele kommun. Vid sammanställningen som gjordes efter mötet konstaterades att av de 67 personer som besvarat frågorna, ansåg 65 stycken att Fredrika socken ska bryta sig ur Åsele kommun. Frågan kommer att arbetas vidare med inom Fredrikabygden.
Den åsikten framfördes av fler än en talare på det informations- och diskussionsmöte som ÅKL och Fp inbjudit till i Fredrika nu ikväll.
Anledningen till mötet är det nära förestående hotet från S-majoriteten om att skära med vass osthyvel över äldreboendet och över skolan i Fredrika. Detta trots att oppositionen kommit med förslag som visar att det går att lägga en budget som låter skola och omsorg i Fredrika vara kvar och därigenom bevarar den grund som Vattenfall efterlyser inför sin utökande verksamhet på orten.
Sammanlagt kommer det inom den närmaste framtiden att ske investeringar runt om i Fredrika för ungefär fyra miljarder kronor, i och med Vattenfalls utökade etablering, torvbrytningen på Basarmyren och det faktumet att tempelbygget nu kommer igång, berättade Bert-Rune Dahlberg (S).
- Antingen slaktar man hela kommunen imorgon, eller så ställer man upp och låter skolan vara kvar, fortsatte han.
Ett flertal personer uttryckte under mötet både förvåning och förtvivlan över vad de ser som nonchalans från de styrande. När en sådan stor koncern som Vattenfall, lägger möda på att flera gånger påpeka vikten av att bevara skolan i byn bör de ledande politikerna lyssna, tyckte man. Eller som Östen Wiklund, en av de närvarande Fredrikaborna uttryckte det:
- Det är som att kalla till bröllop och sen uteblir brudgummen eller bruden. Såna friare kommer det inte många gånger.
Stefan Åhlin (Fp) menade att det är onödigt att överhuvudtaget ta budgetbeslut på morgondagens kommunfullmäktige, eftersom de håller på att omorganisera den politiska strukturen och därmed ändå måste lägga ny budget efter årsskiftet. Vidare befarade han att kommunfullmäktiges ledamöter skulle känna sig förda bakom ljuset, eftersom dagordningen är lagt så att budgeten ska klubbas igenom innan punkten om Fredrika skola kommer upp. Detta innebär alltså att om budgetförslaget får igenom, så är därmed förslaget om att skära i Fredrika skola antaget. Innan det ens kommit upp.
Egon Persson (ÅKL) konstaterade att det är viljan hos politikerna det hänger på, om de föreslagna nedskärningarna ska göras eller ej. Finns bara viljan att satsa på den här delen av kommunen så går ekonomin att lösa, säger han.
Under mötet delades det ut en enkät, som föreningen Fredrikas Framtid varit med och tagit fram. Den var ytterst kortfattad och gällde en eventuell utbrytning ur Åsele kommun. Vid sammanställningen som gjordes efter mötet konstaterades att av de 67 personer som besvarat frågorna, ansåg 65 stycken att Fredrika socken ska bryta sig ur Åsele kommun. Frågan kommer att arbetas vidare med inom Fredrikabygden.
tisdag 6 november 2012
tisdag 2 oktober 2012
måndag 1 oktober 2012
Silver lining
Oavsett vilket humör man är på en måndag, kan det förmodligen alltid bli (ännu) bättre. Om det är en sådan måndag som jag har idag, när jag tillbringat dagen i väntan (jag avskyr att vänta när jag ej vet exakt tidpunkt när det jag väntar på kommer att inträffa) på att affärer ska ordnas (vilket de uppenbarligen ej gjorde - se förra inlägget), när jag i det längsta undertryckt tobaksabstinensen (Gode Gud ge mig en dosa Grov portionssnus! Kronans billiga är långt ifrån detsamma.) och bett snäll tobaksberoende väninna om hjälp mot mitt gryende vansinne, när jag bokstavligen trollat fram middagen på bordet (currykorv,jasmineris, grönsallad & smörkokta morötter) och simsalabim förvandlat lite svartvinbärsmarmelad till måltidsdryck, då skulle man kunna hävda att jag, efter att även ha viftat fram muffins med mitt trollspö och i nästa stund trollat bort disken, behöver en liten, liten, guldkant i tillvaron som får mungiporna att dras uppåt i någon slags gummibandseffekt som trotsar gravitationens lagar. Den guldkanten, the silver lining, hittar man då här. Ständigt givande läsning. Ofta underhållande och alltid utomordentligt bra skrivet med en språkanvändning som skulle få en lärare i svenska att dela ut guldstjärnor.
tisdag 25 september 2012
71 mil - check
Körde upp till Tärnaby-Hemavan igår och hämtade det sista jag skulle ta ifrån stugan. Såg regnbågar, flera stycken, både på väg upp och precis innan jag vände hemåt. Jag tror att det är ett gott tecken.
måndag 17 september 2012
Mindre muntert?
Om jag skulle ha skrivit något just precis nu, skulle jag ha skrivit om hur besviken jag blir på mänskligheten med jämna och ojämna mellanrum. Alltså på mänskligheten i allmänhet och på vissa människor i synnerhet. Det skulle knappast ha varit upplyftande att läsa.
Men om jag ändå hade gjort det, skulle jag förmodligen ha skrivit något om hur arg och ledsen jag blir när människor, utan någon som helst rimlig anledning (faktiskt!), tutar i mina nära och kära att det finns anledning att oroa sig för mig - när det är precis tvärtom! Det finns anledning att glädjas för min skull, om man känner att man bryr sig så pass mycket att man vill det.
Är det så att någon vill envisas med att oroa sig, kan denne i så fall möjligen oroa sig över att det verkar som om ett flertal människor som jag ej har gjort något förnär, sedan en (jämförelsevis lång) tid tillbaka försöker ställa mig i negativ dager hos alla som vill lyssna på dem. Det anser jag nämligen vara aningen oroande, rätt påfrestande och enormt energikrävande. (Speciellt när de, som sagt, nu även går på mina nära och kära med sina hafsigt ihopsmidda ränker.) Detta är nämligen en rätt stor del av de yttre omständigheter som gör att jag går lite på lågnivå och enligt uppgift "var gladare förut" än vad jag är nu.
Det är ledsamt att vissa människor liksom föder på att skapa negativ energi. De får sin mentala kick genom att exempelvis manipulera, söndra och härska, spela teater, låtsas bry sig om när de egentligen enbart är ute efter egen vinning: Att vara herre på täppan, king in the castle, rikaste trollet på byn, the puppet master som drar i allas trådar så att människor dansar dit han/hon vill och beundrande ser upp till handen som omärkligt men obevekligt styr, ända tills marionettfolket får syn på trådarna och klipper av dem.
Vilket sker ibland.
Ibland inte.
Sen finns ju de som verbalt kliver på andra för att de tror att de kommer högre upp själva då. Illusioner. Men icke desto mindre farligt är deras agerande, eftersom det tragikomiskt nog finns människor som tror på deras svada av överdrivna berättelser, skräddarsydda för att gå hem hos den publik som är aktuell i dagsläget.
Nu är det ju så, att jag vill helst undvika att sänka mig till den nivå dylika människor håller till på. Så, jag säger sällan något om saker som sägs om mig eller på något sätt berör mig. Jag håller oftast inne med saker jag tycker, berättar ogärna även saker som jag vet är fakta, avslöjar sällan saker som jag vet är rena fantasier. Jag kommenterar alltså ytterst sällan det som sägs. Även i de fall saker sägs av människor som av någon underlig anledning helt uppenbart är ute efter att skada mig.
Det kanske är dumt. Men det är nu en gång så, att det är så jag fungerar. På gott och ont.
Jag har lärt mig att vara ytterst källkritisk när det gäller information. Oavsett om det är information från media, politiker, forskare eller privatpersoner. Oavsett om det är muntlig eller skriftlig kommunikation det är frågan om. Dubbelkolla, trippelkolla och fundera alltid efter vad som kan ligga bakom att denna informationen ges, i det läget, till de personerna.
Better safe than sorry.
måndag 3 september 2012
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)