lördag 2 februari 2013

Förundrad och förskräckt.

I Västerbottens Kuriren kunde man i veckan läsa om att företagare i Fredrika funderar på att söka sig till annan ort, om deras barn blir tvingade att pendla tolv (12!) mil om dagen för att gå högstadiet. Artikel finns här. I artikeln säger kommunalrådet följande:

"Att högstadiet flyttas påverkar ju inte företagen – däremot kan personer påverkas på ett privat plan. Att blanda in skolfrågor i företagsflyttar är att svika bygden"

"Vi har en förhoppning om att bygden ska kunna utvecklas och leva vidare. Nu satsar Vattenfall i kommunen och ska bygga nya vindkraftverk. Blandar man ihop olika verksamheter och lägger skulden på skolfrågan har man ingen tro på bygden."

Jag blir förundrad över att vårt kommunalråd verkar tro att företag liksom bara finns. Utan att det finns personer bakom som driver dem. Människor som har ett liv, familj, barn, drömmar och framtidsplaner. Människor som precis som jag, kämpar för bygdens överlevnad. Människor som i kommunalrådets nästa andetag anklagas för att svika just den bygd de försöker rädda.

Jag blir förskräckt när vårt kommunalråd använder Vattenfall som argument för egen agenda, när samme kommunalråd stått i talarstolen under kommunfullmäktiges sammanträde och hävdat att Vattenfall har ingenting med kommunen att göra. När kommunalrådet och hans anhängare nonchalerat Vattenfalls skriftliga uppmaning att se till att Fredrika fortsätter att vara ett fungerande lokalsamhälle, eftersom det är viktigt för dem att fungerande samhällsservice finns att tillgå. Den skrivelsen sändes från Vattenfall till Åsele kommun, inför ett av de kommunfullmäktigemöten där Fredrika skola varit på tapeten och den  finns att läsa här.

För övrigt finns kommunalrådet på Twitter (a)peteriasele samt på Facebook och han har en blogg här. Om någon skulle vilja diskutera något med honom. Eller se hur han ser ut och läsa vad han skriver.

Personligen har jag ej kontakt med honom genom något socialt media, ej heller läser jag hans blogg.
Jag är alldeles för mån om min sinnesfrid.

Tusen tack, alla ni som läser detta. För att ni tar er tid att göra just det.
Tack alla ni som på olika sätt står bakom oss.
Det betyder mycket.


1 kommentar:

  1. Jag har läst hans blogg och kommenterat. Han svarade på min kommentar, så jag skrev ett svar tillbaka. Det har han inte publicerat. Däremot har han publicerat andras kommentarer. Då blev jag upprörd på riktigt! Även om han inte vill svara på mina frågor så kan han åtminstone publicera dem. När han skriver som offentlig person är det skamligt att han väljer och vrakar, av kommentarerna, vad som ska publiceras. Bara för att det ska se ut som han vet vad han pratar om.

    SvaraRadera