Ångest

Allestädes närvarande.
Paralyserande.
Energikrävande.
Det tar liksom på att leva i rädsla.
Vilket är precis vad ångest innebär.
Uppblandat med depression blir det än mer begränsande. Så, speciellt många knop gör jag inte.
En del förståsigpåare menar att man ska låtsas vara sån man vill vara, låtsas leva det liv man vill ha och sen, vips så blir det så.
Jag skulle inte kunna det. "Fake it 'til you make it". Jag vet inte hur man gör när man lever utan att begränsas av mental ohälsa. Alltså kan jag inte låtsas göra det.

Jag gör som vanligt istället. Tar en dag i taget. Försöker vara så bra mamma som möjligt. Det vet jag i alla fall hur man gör.