torsdag 7 mars 2013

Pendlar mellan hopp och uppgivenhet

Jag pendlar mellan ett hopp som minskar dag för dag och en uppgivenhet som sprider sig sakta men säkert. När folk väl har flyttat, då är det för sent. Det spelar ingen roll om det blir ett fåtal kvar i arbetsför ålder, ifall det är så att många av eldsjälarna flyttar. Det krävs tid och energi för att hålla skutan flytande, även när det är goda dagar. Det funkar inte att bara se om sitt eget, om man vill hålla en hel by levande.

















Ny dag imorgon. Med nya tag. Hoppas jag.


2 kommentarer:

  1. Jag tycker att det är en tragiskt situation och jag lider med dig och andra eldsjälar i Fredrikabygden. Jag vet inte riktigt hur man skall se på problemet, det är lite som du skriver: "Man kommer till en tidpunkt där man måste fundera hur mycket man påverkar hela samhället vid en eventuell flytt".

    Jag upplever att man kanske inte ger er den chansen som ni borde få och samtidigt är det en väldigt litet underlag för skola i Fredrika. Det är tuffa utmaningar som kommunen ställt er inför.

    SvaraRadera
  2. Tack Daniel.

    Vi har hela tiden varit fullt medvetna om att underlaget är litet. Tanken var att vi ville ha till 2015 på oss att försöka vända trenden. Nu i april har två år gått åt, sen vi började med (den senaste) kampen för skolan och alla skriverier om neddragningar har skadat såväl kommundelen som kommunen i stort. Så även om vi i dagsläget skulle få behålla hela skolan till 2015, så tror jag personligen ej att det skulle räcka. Vi kan ej ensamma både reparera skadan som tillfogats och dessutom arbeta för ökad inflyttning, så att det blir ett markant synligt resultat på knappt två år.

    Att det dessutom blir en så kallad förändring på äldreboendet på byn, gör ju inte saken bättre.

    SvaraRadera