(Ja, den som har missat vad jag pratar om kan läsa här.)
Det som händer i övrigt är att eftersom en viss kommundel ej får efter behov, så kommer det att bli ännu tyngre för kommunens budget framöver.
Ge efter förmåga. Det uttrycket är ett sånt där som man kan tolka precis hur man vill.
När har man förmåga?
Var går gränsen för att man ska kunna dela med sig av det man har?
Jag är världsförälder genom Unicef. Jag ger alltså varje månad av min disponibla inkomst.
Trots att jag enligt alla statistiska uträkningar ej bör ha den förmågan.
Jag gör det i alla fall, för att jag tycker att det är rätt att man ska försöka hjälpa de som behöver hjälp.
Vad oppositionen har för sig i den här kommunen behöver man knappast undra. Det är väl ganska uppenbart att är man i opposition försöker man långtidsplanera för att vinna nästkommande val.
Vilket oppositionen häromkring har varit rätt öppna med. För den som har lyssnat. Att de kommer med vad vårt kommunalråd benämner som "populistiska oppositionsinlägg" är då väl fullständigt logiskt.
Eller för att infoga ett citat:
"Populism tar hänsyn till folkets åsikter. Har folket rätt att hålla en mening i en demokrati?
Om så är fallet, ja då är jag populist."
- Jean Marie Le Pen
Om oppositionsinläggen verkar populistiska i den meningen att de anspelar på en klyfta mellan de nu sittande "makthavarna" och medborgarna i kommunen, så kan jag inget annat säga än att den tolkningen verkar äga sin riktighet. Det föreligger en viss nivåskillnad och det verkar vara ytterst svårt att överbrygga den klyftan. Vilket vi tänkte försöka åtgärda med Södra Lapplands S. Överbrygga klyftor alltså. Inom partiet och över partigränserna. Mellan medborgare och förtroendevalda.
Allt med kommunens bästa i åtanke.
För övrigt är det väl även rätt logiskt att oppositionen kommer med förslag som dels är liberala och dels liknar Centerns och Moderaternas politiska syn, eftersom oppositionen i kommunen består till stor del av liberaler, centerpartister och moderater. Alltså inget att direkt höja på ögonbrynen över.
Kommer ni ihåg vad jag skrev om i förra inlägget: Offentlighet och öppenhet.
Beslut som är av vikt för medborgare och som påverkar människors liv, ska man banne mig låta bli att fatta "i enrum". Man bör ha kontakt och dialog med människor utanför sammanträdesrummen och kontorslokalerna - och då menar jag även människor man ej träffar till vardags.
Jag begriper mig inte på den här kvarlevan från förra årtusendet, som har tagit med sig de sämsta bitarna från partiets lokala vanor och synsätt och samtidigt försöker hävda att man ska lämna det förflutna. Men, så gör det då! Byt strategier. Lägg av med att peka med hela armen och begära total lydnad av "undersåtarna". Placera de gamla tankesättet och beteendet där det hör hemma. Bakom oss.
I det förflutna.
Tycker jag i alla fall.
Dessutom tycker jag att politiker är överbetalda.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar